Tre veckors uppåtgående spiral

Idag är det tre veckor sedan Johanna kom hem från senaste inläggningen på Maria ungdom. Det har varit tre fantastiskt bra veckor. Tre hela veckor!

Tänk om jag vetat det, när vi satt i taxin på väg från Maria ungdom och jag smygfotade Johanna. Livrädd för att få hem henne och med tre alternativa planer för att hantera de närmaste dagarna. Om det inte fungerade hemma skulle hon antingen få åka till sin pappa i Småland eller sin kontaktfamilj i Skåne.

Där dök Josefin upp som en räddande ängel och tog med henne på en roadtrip till Örebro, Ullared och Göteborg. Och sedan har vi haft en uppåtgående spiral.

Såhär bra har vi inte haft det sedan hösten 2019, när Johanna gick utbildningar till nagelterapeut och fransstylist. Då hade vi en period på tre till fyra månader, när jag trodde att alla svårigheter låg bakom oss. Att vi var på väg mot ett normalt liv. Jag skjutsade Johanna till nagelutbildningen i Farsta varje morgon och hon var så taggad. Och hon var så stolt över alla diplom hon ramade in och satte upp på väggen i sin nya salong. Hon inredde och fixade. Hon kunde hålla på att pyssla i sin salong i timtal. Och hon startade ett eget företag och tryckte upp broschyrer, skötselråd och skyltar. För hon ville göra allt ordentligt enligt alla regler.

Men sedan kraschade allt. Johanna gick in i det stora svarta mörkret igen. Det kom från ingenstans. Och för att klara av den tillvaro hon byggt upp, så började hon ta droger. För att kunna ta sig upp ur sängen på morgnarna, för att orka ta emot kunder och för att hantera sin ångest. Och för att dölja för mig hur dåligt hon mådde. Hon ville inte göra mig orolig, ledsen och besviken.

Redan den 16 december 2019 märkte jag dock något i Johannas blick. Den hade blivit svart. Och hon kunde fräsa och vara otrevlig, viket hon bara är när hon mår dåligt. Jag berättade för min stödperson Jessica och för socialen, men vi trodde allihop att det var julångest.

När hon forfarande mådde dåligt i början av januari larmade jag alla i vårt skyddsnät. Ändå lyckades vi inte sätta fingret på vad som var fel. Inte ens när jag körde in henne till BUP-akuten med svår avtändning i slutet av januari. Det dröjde ända till mars, innan vi fick veta något om drogerna.

Att vi har haft en bra period tidigare, följt av ett femton månader långt helvete, gör att jag inte vågar lita på att det ska hålla i sig över tid. Att detta är början på en positiv spiral. Men jag hoppas! Och Johanna är äldre, hon vet mer om sig själv och hon har börjat gå till en psykolog. Det är tre saker som gör att det kan gå vägen den här gången! Dessutom har hon sökt hjälp när hon mår som allra sämst, genom att åka frivilligt till Maria ungdom i förebyggande syfte. Det är riktigt bra!

Gillar

Kommentarer

LouiseEdling
LouiseEdling,

Så skönt för er båda att det går framåt och att ni har har en bra period <3

nouw.com/louiseedling
elinm
elinm,

Hoppas det håller i sig nu! <3

nouw.com/elinm
Matildaogren
Matildaogren,