Sista måndagen i mars

Det är otroligt vad fort veckorna går. Vart tog den här vintern vägen? Inte nog med att mars snart är slut, det har redan varit vårväder flera gånger de senaste veckorna.

Men jag kommer aldrig glömma vilken vinter vi hade dessförinnan. När vi flyttade. Sista veckorna i huset, när huvudsäkringar gick mitt i natten vid snabba temperatursänkningar, när jag skottade och skottade och skottade och när jag måste få tag i en snöröjare till uppfarten på flyttdagen, för att flyttbilen skulle kunna ta sig upp. Och hur iskallt det var i hela huset, när ytterdörren stod öppen på flyttdagen. Och all snö på innergården på Östermalm, hur mysigt det var. Och hur kallt det var att gå till spårvagnen (Spårväg City), trots att jag var påpälsad. Och Johanna som höll på att frysa ihjäl i sina gympaskor och låga sockar, som hon envisades med att använda, trots att jag köpte ett par kängor till henne. Och kylan och all snö på golven i nya lägenheten tio dagar senare, när flyttlasset skulle in i vårt nya boende. Det var verkligen vinter våra första två veckor som stadsbor. Och våra sista veckor som öbor.

Den här veckan blir det april. Månaden då jag och två av mina barn fyller år. Och deras pappa.

Men inte förrän på torsdag! Innan dess ska jag njuta av min måndag, med PT-pass med Farid (vi ska köra ben) och terapi med Andreas. Mest ser jag fram emot mina två timmar med Andreas. Som alltid.

Idag hoppas jag dessutom få besked om min matta, som inte kom som den skulle igår. Om inte Mio hör av sig måste jag ringa igen.

Den gamla mattan och bokhyllorna blev hämtade igår kväll, efter mycket om och men. Och både jag och hon som skulle få allt höll på att bli galna. TipTapp skulle komma innan halv åtta. De kom inte förrän närmare klockan åtta. Och hade uppenbarligen aldrig flyttat möbler förr. Kvart i tio stängde jag dörren om dem. Helt otroligt. Vid ett tillfälle försvann de i en halvtimme och nästa gång i nästan en timme. Det visade sig att de hade åkt hem till henne med ett första lass. Utan att säga till mig och utan att först bära ut allt (så att jag fick vara ifred) och sedan köra lite i taget. Hon som fick möblerna bor 120 meter bort!

Nå, nu är allt borta och det är bara mattan som saknas. Och lite annat som jag villhöver köpa, haha!

Gillar

Kommentarer

LouiseEdling
LouiseEdling,

Håller med! Mars har bara flugit iväg känns det som🤍 Lycka till på träningspasset

nouw.com/louiseedling
livetmedanso
livetmedanso,

Tack, passet gick bra! Tog en PWO och blev hur stark som helst 😊

nouw.com/livetmedanso