Sista dagen som femtio

Innehåller affiliate-länkar

Idag har både jag och Johanna haft en återhämtningsdag. En hemma-dag. Just nu sitter hon och pillar med sin diamond painting och jag har lagt i det sista i den andra Sellpy-påsen. Nu står båda redo för upphämtning på tisdag.

Naturligtvis har jag tränat. Det är inte träning jag behöver återhämtning från. Den ger mig energi. Det är att interagera med andra människor som tar energi. Även om det bara är i en chatt.

Men egentligen har jag nog mest återhämtat mig efter mitt år som femtio. I morgon är det slut. Det har varit ett oerhört tufft år. Det tuffaste i mitt liv. Det började med femtioårskalas på SiS. Och sedan fortsatte det utför. Tack och lov vände det upp på slutet och avslutas med flaggan i topp. Men det har tagit på krafterna och just idag har jag tillåtit mig att tänka igenom det senaste året. Och det har tagit energi.

Jag har också varit och handlat på ICA Kvantum, den butik som ligger längst bort, efter Hemköp och Coop. Jag skulle nämligen köpa vegansk skinka till Johannas toasts. Den sorten finns bara där. Jag passade på att handla ingredienser till en räksallad också, som blev min lunch och Johannas frukost vid halv två.

Jag har också bokat tid hos Johannas frisör. Den där K18-behandligen gör ingen skillnad, trots att jag gjort tre behandlingar med detoxshampoo och K18. Nu återstår en Olaplex-behandling (ska beställa produkt) och en rejäl klippning. Eftersom håret är trasigt och kvaliteten känns som sockervadd, så är det frissigare än vanligt. Längderna har gått av lite här och där, som om det vore ojämnt uppklippt. På fredag ska jag dit. Hoppas att det åtminstone känns bättre efter en klippning. Det stör mig nåt enormt att jag betalat 5-6000 kr för mitt hår den senaste månaden och att det blivit FÖRSTÖRT.

Efter lunch blev jag så trött. Det brukar jag aldrig bli. Jag tog en PWO men det hjälpte inte. Jag var tvungen att lägga mig i soffan. Och det händer aldrig! Om mina barn skulle hitta mig i soffan före kvällen, så skulle de tro att jag var allvarligt sjuk. Och om de skulle hitta mig i SÄNGEN på dagtid, så skulle de ringa 112. Det är sant.

Jag tror att jag slumrade till en stund, men jag låg i soffan max en halvtimme. Sedan kände jag mig piggare och började googla träningskläder. Jag har tittat på ett par vita mjukisbyxor från ICIW i flera dagar och nu beställde jag dem. Och ett linne jag också varit sugen på.

Jag har inte ens tagit någon promenad idag. Totalt 4715 steg bara. Till och från tunnelbana och gym. Och till Kvantum. Det är bra. Promenaderna sliter mer än träningen på gymmet.

Ikväll ska vi beställa mat från Donken. Jag vill helst ha mozzarella-pizza från Morfar Ginko, men Johanna får bestämma. Jag får bestämma i morgon, för då är det min födelsedag!

Gillar

Kommentarer

emelivet
emelivet,

Hoppas du får en fantastisk födelsedag <3

nouw.com/emelivet
svullo
svullo,

🥳G*R*A*T*T*I*S*🥳 i förskott!! 26/4 71 alltså, då är du som jag, ett prima måndagsexemplar hehe 🤗

nouw.com/svullo
livetmedanso
livetmedanso,
Alexandra
,

Du kanske redan vet om det är orsaken eller inte men du har inte fått proteinöverskott i håret av behandlingarna? Det kan göra så håret går av och blir torrare än var det var innan och behöver fukt istället för protein.

livetmedanso
livetmedanso,

Jag tror att håret (och hårbotten) är brännskadat. Frisören brände mig galet mycket med både fönen och plattången. Hårdhänt.

nouw.com/livetmedanso
Jenny
,

Jag förstår verkligen att du är ledsen över ditt hår. Det har jag själv varit i perioder när jag tappat hår pga antingen stress, antidepressiva (som inte funkat) och när jag hade anorexia. Jag fick klippa av hela håret. Efter det bestämde jag mig för att aldrig falla tillbaka i anorexia pga att jag kände att mitt hår är och var viktigare. Det var alltså delvis mitt hår som var anledningen till att jag VILLE bli frisk. Det kan låta konstigt men så var det. Att jag fick beröm av frisören för mitt hår blivit så mycket friskare blev en morot för mig som fortfarande gör att jag vill kämpa mot tankarna som sitter kvar trots att det var så längesen nu som jag var som sjukast.

livetmedanso
livetmedanso,

Jag hoppades att håret skulle bli Johannas motivation i höstas när hon hade anorexi och tappade hår. Men hon ville hellre vara smal och flintskallig. Dock tror jag att håret nu är en hjälp att hålla fast vid att äta 🙏🏻😊

nouw.com/livetmedanso