Nyårsaftons kväll

Vid halv sextiden tog jag och Johanna tunnelbanan till Östermalmstorg och promenerade därifrån till Josefin (ca 10 min). Varje gång jag kommer dit och rör mig i de kvarteren, så känns det rätt i hela kroppen att flytta dig. Att bo på Södermalm är en gammal dröm som gått i uppfyllelse, men det var Östermalm jag lärde känna först. Det var där jag alltid bodde, när jag var i Stockholm innan jag flyttade hit. Det var därifrån jag utforskade staden och där jag kände mig hemma först.

När jag kliver in i porten och ut på innergården och in i gårdshuset, så känner jag mig väldigt hemma. Johanna bodde där i ett par veckor, när hon var rädd i huset på Ekerö och hon bodde där när hon var på rymmen. Och vi bodde där i februari, mellan huset på Ekerö och lägenheten på Södermalm. Och Josefin har bott där i dubbla omgångar. Och jag har sovit där en natt då och då, bland annat inför en av LVU-rättegångarna.

Det känns som ett bra beslut att byta kök, bygga förvaring och lägga om ett par golv. Och bo där ett tag. En bra insikt inför det nya året. Eftersom det är då beslutet och en eventuell renovering och flytt ska ske.

Vi beställde indiskt. Det betyder att vi bröt traditionen med Max på nyårsafton. Vi har haft fyra år på raken, som vi tagit bilen och ätit på Max. Två år där inne och två år i bilen. Två gånger i Bromma och två gånger i Solna. En gång köpte vi nämligen maten på Max i Bromma och efterrätten på Max i Solna. Det var förrförra året.

I väntan på maten spelade jag och Josefin Den försvunna diamanten. Johanna satt och googlade tatueringar. Och hade nys-maraton. Prosit!

Efter maten åt vi en halv Marabou-tårta. Eller JAG åt en halv tårta. Johanna och Josefin tog varsin liten bit och jag åt resten. Milly tittade bedjande men fick såklart inte smaka.

Fy fan vad illa jag mådde sen!

Men då var det dags för varsitt glas Prosecco. Innan jag skulle promenera hem ensam. Johanna stannade hos Josefin. När jag gick följde Johanna med ut för att ta en cigg och Josefin följde med för att kissa Milly. Vi kramades hejdå och sedan promenerade jag hem längst Strandvägen och Skeppsbron. Vid Slussen tog jag tunnelbanan sista biten. Jag var sååååå törstig efter den indiska maten och den söta chokladtårtan.

Nu är det två timmar kvar av 2021. Den näst sista timmen ska jag titta på min serie och den sista timmen ska jag nog sova. Tror jag. Med öronproppar för att inte bli väckt av fyrverkerier. I morgon ska jag till gymmet igen. Jag längtar!

Gillar