Måndag morgon 04:45

Så mycket var klockan när jag gav upp. Redan klockan tre tyckte min kropp och sinne att det var morgon, men jag lyckades somna om en stund till. Efter nattens andra (eller tredje?) toabesök.

Jag fattar inte varför jag måste gå på toa så många gånger på nätterna. Ofta vaknar jag redan efter bara en timme och är jättekissnödig. Kan det verkligen vara så att min kropp är inställd på att göra sig av med fett och slaggprodukter nu? Man har ju hört att det sker nattetid via urinen... Men det kanske bara är mitt önsketänkande.

Med tanke på mina resultat och att kroppen blir hårdare och hårdare och musklerna mer och mer framträdande, så är det inte omöjligt. När jag poserade i mina klackar igår kväll (i underkläder), så kunde jag se hur framförallt mina lår tappat nästan allt fett. Musklerna kommer fram väldigt mycket tydligare, när klackarna kommer på Det syns dock inte på bilden nedan, när jag sitter på huk.

När det gäller de nya skorna, så känner jag mig mer och mer säker i dem. Jag kan fortfarande inte gå obehindrat, men jag är mer avslappnad och inte lika rädd för att klacken ska glida iväg när jag sätter i den framför mig. Jag litar på att de inte är lika hala som de känns.

Igår bokade jag en massagetid i morgon eftermiddag. Och samma tid nästa tisdag. Det börjar bli dags för bindvävsmassage på benen. Egentligen vill jag gå på LPG, men det är svårt att få tider. Jag blev tvungen att avboka min tid på torsdag för att ta en tid hos läkaren på Spinecenter i stället. Och då fanns ingen ny tid på flera veckor. I väntan på den ska jag gå på massage i stället. Plus att jag bokade LPG på en annan salong än hos Maria (min poseringscoach som även gör LPG), ifall det kommer annat emellan framöver också. Då är det bra med ett alternativ. Som reserv.

Idag är det PT och terapeut. I morgon massage. På onsdag ska jag följa med Johanna på återbesök på Akademikliniken, på torsdag är det PT, posering och Spinecenter och på fredag ska jag träffa vår före detta stödperson Jessica. Vi har försökt hitta tid att ses (träffades ett par gånger i somras) i flera veckor och nu ska det förhoppningsvis bli av. Med tanke på att vi träffades varje vecka från juli 2019 till april 2021 (med uppehåll januari 2020 till augusti 2020) och hon var den person som var mest insatt i vår situation, så kom hon att bli som en nära vän. Särskilt när Johanna började benämna henne som "din kompis Jessica".

I övrigt är det träning som gäller. Och öva på klackarna. Och sammanställa kvitton. Förhoppningsvis blir veckan precis så förutsägbar och händelselös. Om ni visste vad jag har längtat efter ett lugnt liv utan kaos och akututryckningar. Där jag aldrig på måndagen vågat planera fredagen. Alltid tagit en dag i taget, att hantera och överleva.

Gillar