Man slutar aldrig att oroa sig för sina barn

När jag vaknade i morse såg jag ett meddelande på Messenger från Petter. Han hade skickat det kl 23:18 igår kväll.

"Jag ramlade i toppen av en svinbrant backe idag och gled på ryggen med huvudet före flera hundra meter innan backen svängde och jag åkte in i ett skyddsnät. 13 timmar senare har jag fortfarande märken från ryggskyddet, trots att jag hade både underställ och en fleece mellan kroppen och ryggskyddet."

Jag trodde inte att han skulle åka till Åre förrän i påsk!

Tack och lov att han använder både hjälm och ryggskydd. Annars hade detta slutat väldigt illa. Han skrev nu på morgonen, att han har rejäla blåmärken och att skyddsutrustningen med all säkerhet räddade hans liv.

Jag frågade hur många dagar till jag måste vara orolig.

- Vi åker hem på söndag.

Alltså ytterligare fem dagar i backen.

- Men idag är det storm och liftarna är stängda, skrev Petter.

- Tack gode gud, hoppas stormen håller i sig hela veckan!

Det är lite komiskt att Petter är i Åre nu. Precis vid den här tiden för 26 år sedan var JAG i Åre. Då låg Petter i min mage. Och jag minns att det blåste full storm, den dag vi skulle ut på tur på fjället. När vår lärare fick veta att jag var gravid, beordrade hon mig att genast ta mig tillbaka till stugan, haha!

Det var på lärarutbildningen som vi hade tio dagars skidutbildning i Åre.

Nu håller jag tummarna att Petter kommer hem helskinnad! Trots att han är 25 år kan jag inte hjälpa att jag är orolig när han åker bil långt och att han ska ramla i branta backar.

Bild tagen från stugan Petter hyr tillsammans med två kompisar.

Gillar

Kommentarer

LouiseEdling
LouiseEdling,

Usch stackaren🥺Hoppas det blir bättre snart

nouw.com/louiseedling
emmapetersson
emmapetersson,

Fy 😟 Tror aldrig man riktigt slutar oroa sig för sina nära och kära, speciellt inte sina egna barn!

nouw.com/emmapetersson
Ingajohansson
Ingajohansson,