Mamma, du ser helt förstörd ut!

Innehåller affiliate-länkar

Det sa Johanna när vi gick hem från solariet för en stund sedan. Och så gav hon mig en massa tips på hur jag kan hantera både hungern och tröttheten.

- Det är synd att du inte vill ta amfetamin, för det är nog mitt bästa tips. Du blir pigg och helt fri från hungerkänslor.

- Eller hur! Just nu behöver jag nog bara kaffe, det har jag inte druckit sedan i morse, svarade jag.

Klockan var nästan tre, så det behövdes kaffe. Men jag har skjutit på det av två anledningar:

1. Varför inte passa på att trappa ner på kaffedrickandet, när jag ändå håller på att dränera kroppen?

2. Det lockar inte med kaffe utan mjölk.

Nu sitter jag här med en kopp kaffe och känner mig nöjd med att både ha tagit mig igenom ett tretimmarspass på gymmet och solat solarium, Och överlevt drygt halva dagen och fått i mig 3/4 av vattnet.

Igår fick jag äta 50 gram kolhydrater. Idag får jag bara äta 30 gram. Och jag ska dricka fyra liter vatten i stället för tre. I morse stod vågen på 55,5 kg. Igår stod den på 56,3 kg.

På gymmet körde jag ett väldigt lugnt helkroppspass. Det handlade mer om att vara där än att träna. Och mest om att fördriva tid. Jag tog det lugnt på morgonen. Med hjälp av sömnmedicinen sov jag ända till klockan sju, åt frukost klockan nio och var på gymmet klockan tio.

Dagens frukost (sparris inrullad i kalkonskivor, en riskaka och en skål med olivolja att dippa i) och lunch (sparris, 200 gram torsk och 50 gram potatis och olivolja):

Om en stund ska Johanna sätta i löshåret jag lånat av vår frisör Natalia, för att se hur det ser ut. Om jag ska ha det på tävlingen eller inte. Löshår och ögonfransar eller INTE löshår och ögonfransar? Jag har inte bestämt mig än. Och ju närmare tävlingen kommer, desto mindre bryr jag mig faktiskt. Det får bli som det blir. Jag är lugnare nu än för en vecka sedan. Och betydligt lugnare än för ett par månader sedan. Det är ungefär som med en förlossning. I början av graviditeten känns det både skrämmande och utlämnande och man fattar inte hur man ska klara av att ligga naken i ett rum fullt med folk och krysta ut ett barn. Men när man väl ligger där, så känns det som den naturligaste sak världen och jag skulle inte brytt mig om ifall det stod hundra personer och tittade på.

Om jag inte missuppfattade Josefin på gymmet idag, så ska hon komma hit och ladda upp en video idag också. Eller ikväll. Bra. Allt som distraherar mig är bra. Allt som får tiden att gå. Så att jag glömmer tänka på att jag är seg och hungrig.

Om någon timme ska jag ta dagens proteinshake. Med en espresso-shot. Längtar!

Gillar