Lucia-måndag

Innehåller affiliate-länkar

I morse hade jag en lätt tendens till träningsvärk i rumpa och baksida lår. Det kände jag redan när jag promenerade till gymmet. Det var en av anledningarna till att jag valde att promenera i stället för att åka tunnelbana. För att mjuka upp musklerna lite. Och för att det inte regnade och inte var kallare än någon minusgrad. Och för att jag inte kände någon stress. Ingen PT-träning och Josefin skulle inte komma till gymmet. Hon hade fortfarande lite ont i halsen.

På gymmet körde jag ett hyfsat ryggpass. Eftersom ryggen inte är mitt fokus just nu (och dessutom mitt bäst utvecklade parti) behöver jag inte ta i så jag spricker. Det räcker att jag gör det varannan dag. När det står ben på schemat.

Hur jag nu ska kunna köra tungt i morgon. Under dagen har träningsvärken blivit värre och värre. Det var knappt att jag kunde gå, när jag gick fram och tillbaka till Gallerian, när Johanna var hos terapeuten. Eller när jag skulle gå till Picard för att köpa friterade räkor till middagen.

På tal om Johanna och terapeuten, så gick hon med på att åka tunnelbana dit i stället för taxi. Wow! Och när hon åkte hem ensam (när det blev min tur att gå in till Andreas) så åkte hon också tunnelbana. Jag behövde inte boka en Bolt som jag brukar. Wow, wow! För er som inte är insatta i situationen, så handlar det inte om lathet utan om social fobi och att hon inte vågar och oftast inte klarar att åka tunnelbana bland en massa folk. Framförallt inte om hon ska ha energi kvar till det som är anledningen till själva resan. Då får inte transporten dränera henne.

När jag åkte hem köpte jag varsin lussekatt på Bröd & Salt. Lyx-lussekatter såhär på Lucia. I stället för våra egna hembakade.

Lucia... Tänk vad många stressiga Luciadagar man haft genom åren. Dels med eget luciafirande under barndomen, men framförallt allt luciafirande på dagis och i skolor med mina fyra barn. Jag orkar inte ens tänka på dem. Hua!

Dagens energitjuv: att försöka synka något slags julfirande med alla mina barn. Så att alla blir nöjda. Det gick sådär. Jag, Josefin och Johanna hade tänkt åka till Jönköping över dagen, men nu visade det sig att vi inte är välkomna av alla. Av olika anledningar. Det är inget jag inte förstår eller accepterar. Tvärtom. Men det innebär att jag får svårt att hitta en dag att träffa Sanna och Petter. Sanna bestämde sig plötsligt för att jobba på julafton, när vi ändå inte fick komma. Och Petter vill hellre äta julbord hos mormor och morfar än att komma till oss i Stockholm. Och på juldagen ska han till sin farmor. Just nu återstår annandagen. Om Sanna kan då. Väntar på besked... Många telefonsamtal och sms har det blivit. Fram och tillbaka. Vilket har tagit all min sociala energi från andra konversationer och sociala plattformar. Förutom terapeuten då. Och med folk på gymmet. Dessutom ringde en kille jag inte pratat med på jättelänge. Trevligt! Men min sociala ork hamnade på minus, så när Petter ringde för andra gången för en stund sedan, så måste jag avbryta honom efter en stund. Jag orkade varken prata eller lyssna.

Och träningsvärken blir fortfarande värre och värre. Så jävla skönt att gårdagens hårda benpass träffade helt rätt!

Kvällens middag: Friterade räkor från Picard.

Gillar