Lördag kväll på Orangeriet

Idag skulle jag ta ett glas vin med min vän Lennart. Vi skulle ses på Orangeriet på Norr Mälarstrand vid halv fem. Jag tänkte att det nog skulle bli ett par timmar, men det var så trevligt att vi tog ett glas till och ett glas till och käkade mat också. Vi gick inte förrän vi blev utkastade vid halv nio.

Egentligen började det ganska dåligt, för vi fick inget bord. Det var kö. Så vi fick sitta utomhus och det var ganska kallt. Men det löste vi genom att ta varsin Irish Coffee i stället för vin. Jag har inte druckit det, sedan jag smakade av en kollega som hette Ralf, när vi var i London på konferens i januari 2005. Men det var gott och det värmde bra. När den var slut fick vi ett bord inomhus.

Jag lärde känna Lennart 2016, när jag gick en utbildning hos Balansekonomi. Han var en av de som höll i kursen. Sedan var vi involverade i ett par gemensamma affärer, men har egentligen aldrig umgåtts privat. Bara en lunch för ett par år sedan. Men vi följer varandra på Facebook och har ganska mycket interaktion inom vissa områden där. Så när han hörde av sig och frågade om jag ville ses, så tackade jag genast ja.

När Orangeriet stängde visade Lennart sin nya lägenhet som ska totalrenoveras. Den går inte ens att bo i än. Uppbrutna golv och inget badrum. Totalt kaos. Det ska bli spännande att se den färdig om ett par månader!

Sedan promenerade jag från Kungsholmen hem till Södermalm. Lennart följde mig till Vasabron. Jag verkligen ÄLSKAR att bo i centrala Stockholm och kunna GÅ hem en ljus vårkväll! Att komma vid Slussen och veta att JAG bor någonstans bakom de välkända fasaderna. De jag brukade insupa synen av, under alla år jag bara var på besök i Stockholm. När jag fortfarande inte visste att min dröm skulle bli verklighet.

Just när jag kom till Slussen messade Mr Istanbul. Han hade sett mig på Orangeriet, men jobbade i restaurang-delen och ville inte komma och störa när jag var på dejt (trodde han) med en annan man. Åh!

När jag kom hem satt Johanna och Ella i Johannas säng och pillade med diamond painting. De hade hållit på i flera timmar, med bara avbrott för att dela på en låda thaimat.

Nu undrar jag lite hur jag ska komma upp till gymmet i morgon bitti... Det snurrar fortfarande lite i skallen. Jag är INTE van vid varken alkohol eller social aktivitet såhär sent. Och hög ljudvolym. Det kostade ett antal energipinnar. Men samtidigt fick jag tillbaka någon annan slags energi som jag inte känt på länge. Någon slags livsglädje tror jag. Endorfiner. Bekräftelse på att jag finns och är på väg tillbaka till ett LIV igen. Jag tog ett kliv tillbaka till "innanförskap" och tillhörighet, efter alldeles för många år i utanförskap. Fler sådana kvällar, tack!

Gillar

Kommentarer

svullo
svullo,

Härligt! 👍

nouw.com/svullo