Jag vill inte byta Johanna mot något annat barn i hela världen

Jag har just kommit hem från en 9 km lång promenad längs Söder Mälarstrand, över Långholmen och Västerbron, längs Norr Mälarstrand, genom Gamla stan, förbi Slussen och via Götgatan och Medborgarplatsen. På Norr Mälarstrand köpte jag en glass. Jag kunde inte välja mellan hasselnöt och mjukglass, så jag fick både och. Mums!

I Fatbursparken satte jag mig på en bänk och ringde till Johanna (som är hos Josefin) för att höra på hennes röst om allt var okej.

- Mamma, jag läste din blogg. Var sjutton har ni fått det ifrån, att jag har druckit så mycket alkohol? Det är inte alls så mycket och inte alls så länge. Har ni pratat om det på SIP, att det är så mycket? I så fall förstår jag varför alla vill att jag ska göra en läkarundersökning. Men det är INTE så mycket! Max två deciliter om dagen och bara senaste veckorna, när du märkt att jag mått dåligt. Jag är jättearg att alla tror något annat!

- Det var den informationen som kom fram på SIP. Att du hade sagt till Hanna och Ival att du druckit när jag trodde att du mådde bra och att det var 2-3 deciliter om dagen. I flera månader. Om det inte är så, så blir jag väldigt lättad. Framförallt om jag kan lita på min magkänsla. Det var skitjobbigt att du skulle ha lurat mig. Att jag skulle ha trott att du mådde bra, trots att du inte gjorde det. Nu hade jag alltså rätt. Jag märkte när du började må dåligt. Även om jag trodde att det var matångest och inte alkohol. Det känns väldigt bra!

- Men kommer det stå fel i alla socialens papper nu? frågade Johanna med lätt panik i rösten. Vi har ju varit med om åtgärder på felaktiga grunder tidigare.

- Det kommer det säkert, precis som det gjorde 2018. Men nu har vi alla möjligheter att rätta till det. Jag ska säga det till alla på SIP på måndag morgon. Och du måste berätta för Daniel på tisdag. Ok?

- Alltså jag är jättearg och jätterädd nu, att alla gör detta värre än det faktiskt är, sa Johanna.

- Vi löser det! Jag lovar! Och du förresten, jag måste säga en sak om tacksamhet till dig. Du skrev igår att du är tacksam över vad jag gör för dig. Det är jättefint, men det måste du inte vara. Ett barn måste inte vara tacksam över att föräldrarna tar hand om dem. Oavsett hur mycket som krävs. Det var mitt val att skaffa dig och det är min SKYLDIGHET att ta hand om dig och hjälpa dig under hela din uppväxt.

- Men mamma, du hade säkert önskat ett bra barn som gick i skolan och inte knarkade, sa Johanna och jag hörde att hon tänkt den tanken många gånger. En tanke som aldrig ens föresvävat mig. Det hade aldrig fallit mig in att hon tänkte så heller. Jag fick tårar i ögonen och svarade:

- Lilla gumman, även om jag hade vetat allt som skulle hända och hur svårt det skulle bli, så skulle jag aldrig någonsin välja ett enda annat barn än just dig i hela världen. Om jag hade haft chansen. Jag hade valt dig och ingen annan. Även om jag hade vetet. Det måste du tro på!

Herregud! Har hon skuldkänslor över att hon inte blev det barn jag hade hoppats på att få? Hur många fler tokiga tankar tänker hon? Hur sjutton ska jag kunna (be)visa att hon är exakt det barn jag vill ha? Jag vill inte ha någon annan än just henne. Och jag vill absolut inte vara utan henne. Mitt finaste lilla hjärta...

Det känns skönt att min magkänsla fungerar. Att jag inte blivit förd bakom ljuset på det sätt som tidigare framkommit. Naturligtvis är det inte bra att hon druckit alkohol i smyg och att jag inte upptäckte det, men jag reagerade genast på att hon mådde dåligt. Även om jag inte förstod varför eller att hon dövade smärtan med alkohol. Kanske för att ätstörningen legat närmast till hands den senaste tiden. Och för att just alkoholen låg flera år bakåt i tiden.

Lite bilder från kvällens promenad:

Gillar

Kommentarer

Liv
,

Tycker verkligen att det finns något i Johanna som i slutändan är mer mån om er omkring henne snarare än sina mörka tankar. Det känns verkligen som att det finns en motivation inuti henne att bli hel/frisk. Du är otrolig som orkar och ni är otroliga tillsammans!!! Hoppas Josefine och lilla hunden kan funka som en liten fristad fram tills hon får flytta till eget. Kanske ska ni börja shoppa lite till lägenheten eller göra en insposida på pintrest så hon får längta ännu mer??? Jag hoppas Johanna den dagen hon orkar vill jobba med tjejer i hennes situation eller skriva en bok. Hon är en viktig röst ❤️

livetmedanso
livetmedanso,

Tack 🙏🏻❤️

nouw.com/livetmedanso