Ensam hemma

Det är verkligen mysigt att få besök av Sanna och/eller Petter ett par dagar, eller Josefin i några timmar men det är också väldigt skönt att bli ensam efteråt. Eftersom de inte bor hemma längre, så blir det nästintill 100% UMGÄNGE när de är här och jag får inte tillräckligt med egentid. Varken kaffestunden på morgonen eller timmen i soffan på kvällen.

Därför njuter jag extra mycket av min egentid när jag blir ensam igen.

Jag följde Sanna till tåget och innan det gick hann vi både köpa kängor till henne och ta en fika. Strax efter klockan fyra vinkade jag av henne och åkte hem.

På väg från tunnelbanan hämtade jag ett par paket på Södra station. Tre kilo kaffebönor och ett par nya löparskor/promenadskor. Mina gamla har ett hål vid stortån. Och de nya är bättre på asfalt. Jag har haft en hel del problem med fötterna sedan vi flyttade in till stan, eftersom jag promenerar på hårdare underlag än ute på Ekerö, där jag mest gick i skogen. För att inte problemen ska bli värre vill jag åtminstone ha så bra skor som möjligt.

När jag kom hem frågade Johanna om hon fick åka iväg ikväll för att träffa två kompisar. Eftersom det absolut viktigaste just nu är att Johanna skaffar ett liv och hittar "livsgnistan" så blev jag jätteglad över att hon vill hitta på saker. Hon måste upptäcka att livet är roligt. Johanna måste bli en del av världen utanför hennes rum. Även om den innehåller risker. Johannas största fiende bor inuti hennes huvud och den farligaste platsen för henne är i sängen.

Alltså beställde vi sushi, så att hon skulle få mat i sig innan hon åkte. Donken till lunch och sushi till middag... My god, vi måste snart skärpa till oss! Vi kan inte hålla på att beställa alla måltider. Det är ohållbart. Men vi har bara bott här i åtta veckor. Det är nyhetens behag fortfarande. Att kunna beställa mat med Foodora eller Wolt.

Idag har jag förresten plockat tre fimpar på innergården, som jag förstod hade ramlat ner från Johannas fönsterbleck. Hon skulle aldrig slänga ner dem, det vet jag med säkerhet, men hon hade lagt dem på fönsterblecket i tron att de skulle ligga kvar tills hon samlade ihop dem för att slänga. När de plötsligt var borta tänkte hon:

- Åh, vad bra. De försvann med vinden!

Haha, de kom mamma tillbaka med. Och Johanna lovade att slänga dem i en tom RedBull-burk i stället. Eller ännu bättre: röka på balkongen i fortsättningen. Utom i nödfall, typ när Sanna sover i soffan eller Petter i arbetsrummet (där utgången till balkongen är).

Igår hade jag alla tre döttrarna hemma. Ikväll är jag helt ensam. Perfekt mix.

Gillar

Kommentarer