Elefanten i rummet

Eftersom jag inte kan skriva, om jag ska låtsas att den stora elefanten mitt i rummet inte finns, så måste jag helt enkelt berätta om den. Det finns inget annat sätt. I så fall måste jag sluta skriva redan innan jag har börjat. Och det vill jag inte. Jag VILL skriva. Och jag BEHÖVER skriva. Det har jag kommit fram till hos min terapeut. Inte bara för att det är mitt sätt att utrycka mig, utan för att jag har något viktigt att berätta. Dels som terapi för mig själv och dels för att peppa och hjälpa andra i en liknande situation.

Just idag blev elefanten extra tydlig. Den gick inte att värja sig emot. Eller låtsas att den inte fanns. Den ställde sig på bakbenen och trumpetade. Och då måste jag släppa allt jag har för händer och lugna den. Eller hindra den från att göra sig själv illa. Ibland måste den låsas in på en säker plats.

Idag var en dag för inlåsning.

Elefanten är förresten väldigt, väldigt söt. Den är helt galet fin! Och jag älskar den oändligt mycket. Mer än jag älskar mitt eget liv. Jag kan göra precis allt för min elefant.

Elefanten är min 17-åriga dotter som mått väldigt, väldigt dåligt sedan oktober för snart fem och ett halv år sedan. Och ikväll fick jag återigen köra in henne till Maria ungdom för inläggning. Förra månaden hade vi nästan klippkort där. Det har vi haft till och från sedan sommaren 2018.

Från och med nu ska jag inte låtsas att elefanten i rummet inte finns. Johanna är öppen med sitt mående på sociala medier och hon har godkänt att jag får skriva om henne och vår situation. Men jag börjar lite försiktigt och i något förtäckta ordalag. Jag måste känna mig för.

I natt ska jag sova ensam i den nya lägenheten för första gången. Det känns skönt att någon annan har ansvaret för Johanna just nu. Men det gör samtidigt jätteont. Vi skulle ju få en nystart när vi flyttade till stan i februari. Lämna alla traumatiska upplevelser bakom oss. Men så blev det inte.

I morgon väntar återigen samtal med socialtjänsten, Maria ungdom och övriga personer i det skyddsnät vi har omkring oss.

Gillar

Kommentarer